Om oss...

Jag heter Marianne Johansson och bor med min man Lars i Läby, ett litet samhälle ca. 3 mil norr om Uppsala. Vår dotter Therése bor i Uppsala med sin pojkvän Johan. Vår son Henrik har just köpt hus och flyttat till Lagga, strax utanför Uppsala . Både min son, dotter och hennes pojkvän arbetar som säkerhetskontrollanter på Arlanda. Ni får se upp med dem när ni ska gå genom säkerhetskontrollen....

Till vardags arbetar jag som lärare i Bälinge skola, en 1-5 skola strax utanför stan. För närvarande är jag klassföreståndare i klass 3 blå. Jag har en social, glad klass som får mig på gott humör varje morgon =D !!! ! Det är en så härlig och speciell ålder och det går inte en dag utan att jag tänker att jag har världens roligaste jobb!!

Här är vi och tittar på utställningen med våra elevers arbeten i bild, som vi hade ordnat på Uppsala konstmuséum ht 2006.

 

Midgårdsormen på väggen....

 

Så ofta vi kan och har råd så styr vi kosan till Grekland. Där har jag, min man och vår dotter funnit vårt Shangri La. Henrik däremot tycker att det är för varmt där. Det passar oss utmärkt. När vi åkt ner, har han passat hus och katter =)Hur det blir nu när han flyttat till Lagga, får tiden utvisa.

 


Den ö vi helst reser till är Samos. Där finns allt man kan önska sig...

Katter t.ex !!!

Vackra vyer i ett hisnande vackert landskap...

Bilder tagna från Inga-May Östlunds hus som vi hyrde i den pittoreska bergsbyn Pagondas sommaren 2006.

Den som vill komma i kontakt med Inga-May kan gå in på hennes hemsida

http://www.ingamaysamos.se/

 

Inga-May tog oss med ut på härliga morgonpromenader i bergen. En annorlunda och oförglömlig semester som vi gärna rekommenderar andra att prova på! Vi kommer att återvända många gånger om vi bara får kattvakt...
Underbara Fiskebyn Kokkari till vänster och så här nedan...utsikten vi aldrig tröttnar på...den som möter en när man tar stentrappan ner mot Tsamadou Beach :-)))

 

Tillbaks till ämnet....

Min första katt skaffade jag redan två veckor innan jag flyttade hemifrån som 18-åring. Det var en svart huskatt vid namn Bamse. Alla som på den tiden kom i kontakt med Bamse minns honom...Han var rätt "svår" i humöret så att säga och den enda som kunde handskas med honom var jag. Men vi kom desto bättre överens. Jag gick på Lärarhögskolan i Gävle och cyklade omkring med Bamse på axeln.
Min lille bror Sven-Erik har lagt in sitt veto här och låter hälsa att han så småningom tog över skötseln av Bamse och det gick bra. Det stämmer.

Vår familj har under årens lopp haft ett antal huskatter, men eftersom vi bor nära en hårt trafikerad väg har vi numera insett att det endast fungerar med innekatter. Anledningen till att det blev just Brittiskt Korthår är att de stämmer så väl överens med vår uppfattning om hur en katt "ska" se ut.
Men det där är ju en ren smaksak. Det finns många fina kattraser på vår jord, Birma, Main Coon, Bengal, för att nämna några..

Vår första britt, S*Coccolami's Zilver Zacharias, skaffade jag och Therése tillsammans 2003. Jag behöver väl inte nämna att han var underbarare än vi ens vågat drömma om.

Kort därefter kom hans mamma Asta (Canasta av Ulse) efter, och sedan har ytterligare ett antal britter tassat in i våra hjärtan.

Vi hoppas att alla som köper en kattunge från oss ska få uppleva den glädje som vi upplever varje dag tillsammans med våra små fyrfota pälsklädda vänner.

 

Bästa vänner
Therése och Zach våren 2003